Filosofiska Föreningen vid Göteborgs Universitet

Vi fick precis möjligheten att ha en föreläsning med Grant Gillett, och den tackar vi självklart inte nej till. Det är redan måndag 12 december detta sker. Lokalen är T302 på Olof Wijksgatan 6; tiden 19.00. Grant är professor vid University of Otago, Nya Zeeland och har forskat inom både medvetandefilosofi och etik.

The distinction between real and nominal essence relates philosophical intuitions to what we know about nature. When we look at the real essence of consciousness we are best to look at a coherent account of brain function. The best account is grounded in the philosophy of Aristotle and the evolutionary neurology of John Hughlings Jackson and developed through the idea of Franz Brentano. When we do that we find that the real essence of consciousness is a way of understanding the function of the brain as the evolved information processing unit of a living human being-in-the-world-with-others.

Efter föreläsningen kommer vi tyvärr inte ha någon bar denna gången.

Grants hemsida

Karta till Olof Wijksgatan 6

Välkomna!

På fredag, 2 december 19.00 i sal T219 (OBS. Annan sal än vanligt) kommer Niklas Juth, lektor i medicinsk etik vid Karolinska institutet, att föreläsa om de etiska frågorna runt avancerad fosterdiagnostik. Som han själv beskriver det:

Medicinsk och teknologisk utveckling möjliggör i allt större utsträckning föräldrar att välja framtida barn utifrån deras ärftliga egenskaper. Olika former av fosterdiagnostik har redan funnits sedan 70-talet. Senaste decenniet har möjligheten att välja embryon innan graviditet utvecklats, så kallad preimplantatorisk genetisk diagnostik. Nu står vi på gränsen inför en ny omvälvande förändring på detta område – icke-invasiv fosterdiagnostik. Denna innebär att man från ett enkelt blodprov på mamman tidigt under graviditeten kan isolera fostrets DNA och upptäcka en mängd genetiska sjukdomar och på sikt även andra egenskaper. Sammanfattningsvis blir det lättare och lättare att välja barn. Det som för några decennier sedan betraktades som tankeexperimentell science fiction som endast var av teoretiskt intresse för filosofer är redan idag klinisk vardag. Den etiska frågan är om man ska välkomna eller motverka denna utveckling. Bör vi dra någon gräns för vilka metoder vi ska använda oss av? Är det exempelvis mer legitimt att välja bort barn med risk att utveckla sjukdomar än att aktivt välja barn med större möjlighet att utveckla t.ex. muskelmassa eller matematisk förmåga? Ska vården till och med uppmuntra föräldrar att göra vissa typer av tester genom allmän screening för vissa tillstånd? Denna typ av frågor vill jag diskutera på sammankomsten.

Efter föredraget blir det som vanligt pub med öl och vin och fortsatt diskussion på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Niklas hemsida

Karta till Olof Wijksgatan 6

Medlemskap för två terminer kostar 50 kr och löses på plats.

Välkomna!

Då var det dags igen. Fredagen den 28 oktober kl 19.00 i sal T302 (Olof Wijksgatan 6) håller David Archard, Professor of Philosophy & Public Policy vid Lancaster University, ett föredrag om moraliska kompromisser.

A moral compromise is a compromise on moral matters; it is agreement in the face of moral disagreement but where there is agreement on the importance of consensus – namely that it secures a morally desirable outcome. It is clearly distinguishable from other forms of agreement and the case of moral compromise with public agreement on the content of the compromise raises interesting moral issues. This case has most relevance to the activities of a philosopher in the domain of public policy. I will spell out what it is and clarify the sense in which it might be permissible ‘all things considered’ The relevant discussions of the American bioethicist, Dan Brock, and Mary Warnock, the Chair of an important United Kingdom policy advisory committee, on the proper role of the philosopher as a policy maker will be reviewed. Finally, a brief list will be offered of the considerations relevant to an estimation of whether and, if so, when such compromise is allowed.

Efter föredraget blir det som vanligt pub med öl och vin och fortsatt diskussion på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.

Davids hemsida

Karta till Olof Wijksgatan 6

Medlemskap för två terminer kostar 50 kr och löses på plats.

Välkomna!

Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori kokar av liv, med två nystartade program och flera spännande forskningsprojekt så det finns all anledning att vara nyfiken på vad som händer i huset.

I ett försök att stilla denna nyfikenhet så arrangerar institutionen, torsdagen den 13/10 kl. 19.00, för andra gången en kväll på temat ”vad gör vi här?”

Under kvällen kommer vi i ett panelsamtal få möta studenter och personal från institutionens samtliga delar. Samtalet kommer bland annat kretsa runt vad som fört deltagarna till institutionen och vad som driver dem i vidare i sitt arbete och sina studier.

Panelen kommer också diskutera hur de ser på institutionens och dess ämnens roll i samhället.

I samband med panelsamtalet håller filosofiska föreningen sin bar öppen och kommer där erbjuda öl och vin för en billig penning.

Plats: Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori
(Olof Wijksgatan 6)

När: torsdagen 13 oktober kl. 19.00

Varmt välkomna!

Nu kommer höstens första föreläsning! Den sjunde oktober, 19.00 håller vår egna Joakim Sandberg, forskare i praktisk filosofi vid Göteborgs universitet, ett föredrag om mikrokrediter.

Mikrolån (eller mikrokrediter) är ytterst småskaliga banklån, ofta på under 100 kr, utställda till människor i extrem fattigdom t ex i utvecklingsländer som Bangladesh, Bolivia och Ghana. Dessa har hyllats som ’framtidens bistånd’ och sägs ibland vara det mest effektiva sättet att bekämpa den globala fattigdomen på. Min föreläsning handlar dock om mikrolånens baksida, eller mer precist om priset på deras framgång. Ett av de vanligast förekommande klagomålen på mikrokreditrörelsen är nämligen att räntorna på de fattigas lån är så otroligt höga. Kommersiella banker i Väst tar sällan mer än 5-10% i årlig ränta på de lån som vi tar, t ex bostads- eller nystartslån. Men de fattiga kan ofta tvingas betala ett par procent i veckan, vilket på årsbasis blir uppemot 100% (eller ibland t o m mer!). Mikrobankerna försvarar sig med att säga att det kostar mer pengar att administrera ett stort antal väldigt små lån, och att riskbedömningar från storbankerna också driver upp de egna räntekostnaderna. Men är det verkligen moraliskt försvarligt att kräva uppemot 100% i ränta på lån till fattiga människor? (Jag svarar ja.)

Efter föredraget blir det som vanligt pub med öl och vin och fortsatt diskussion på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Varmt välkomna!

Joakims hemsida
Karta till Olof Wijksgatan 6

Medlemskap för två terminer kostar 50 kr och löses på plats.

Tisdagen den 21 juni kl 15.00 i sal T340, Olof Wijksgatan 6 har vi årsmöte. Alla medlemmar är varmt välkomna. Är du intresserad av att vara aktivt och hjälpa till i föreningen så kom förbi! Vi bjuder på kaffe och kakor.

Har du förslag eller åsikter kan du också skicka email till kontakt@filfor.se

Tack för denna terminen!

Mihaela Miroiu (professor i statsvetenskap från Bukarest, Rumänien och i maj gästprofessor på FLoV) kommer att besöka Filosofiska föreningen den 24 maj kl 19.00 för säsongens sista föreläsning, där hon kommer tala i sal T219 (OBS! annan lokal än vanligt). Föredragets titel är “Being a Woman: On the Moral Relevance of Women’s Experiences.”

Abstract: My presentation will focus on a typology of women’s or “feminine” experiences, developed in order to determine their moral significance and consequences within patriarchal societies (with particular emphasis on the case of totalitarian regimes). Women’s experiences are typically associated with 1) practices that are exclusive to women (abortion, pregnancy, birth); 2) the symbolic association with nature; 3) “helplessness”; 4) typical “feminine experiences” (care, domestic and sexual violence, pornography, prostitution); 5) subordination (subjection); and 6) anonymity (invisibility). The audience at University of Gothenburg lives in “the best possible world” in terms of gender fairness, due to women’s historical efforts and men’s cooperation. But most women around the world still live in patriarchal societies. The ethical issue under discussion in this presentation is: Why are women and women’s experiences still seen as inferior?

Efter föredraget blir det som vanligt pub med öl och vin och fortsatt diskussion på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Varmt välkomna!

Karta till Olof Wijksgatan 6
Mihaela Miroius hemsida

Torsdagen den 12 maj kl 19.00 i T302, Olof Wijksgatan 6 kommer Heather Draper, Professor of Biomedical Ethics vid University of Birmingham till Filosofiska föreningen. Heather är en världskänd forskare inom bioetik/medicinsk etik och har forskat om etiska frågor rörande bl.a. familjerelationer och föräldraskap, organdonationer, patienters ansvar att delta i medicinska experiment, samt hur sjukvården agerar vid pandemier. Titeln för kvällen är I am no longer your parent: Severing and transferring parental responsibility.

On my view, what it means to be a parent has little to do with biology (and genetic relationship). On such a view, one never ceases to be a parent as this biological relationship is perpetual even if one never has anything to do with one’s so-called child. This is a rather thin view of ‘parent’ but a social definition (doing the work of the parent) can lead to some confusion between parents and other significant carers (live in nannies or grandparent carers, for example). In my view parenting is essentially a moral relationship: it is about fulfilling parental responsibilities motivated specifically by parental love and commitment. Given that parental love is often characterised as being unconditional, this raises the question of when – if ever – parental responsibility can be voluntarily severed or transferred. Of course, it may be removed from people who systematically harm their children or abandon them – but on my definition people behaving like this have ceased to be (or perhaps never were) parents. The more interesting case, then, is considered severing or voluntary transfer by a parent (someone who is fulfilling parental responsibility with parental love and commitment). A good test case is Kevin of Lionel Shriver’s We need to talk about Kevin (2003 London: Serpent’s Tail). This paper necessarily contains spoilers for this novel. In considering this question, I will argue that: some children are born not only fatherless or but motherless and in most cases transferring or severing is indecent for a parent to do. Of course there are exceptions: indeed it appears that some transferring may be required in exceptional circumstances of the good parent. We see this in the case that went before Solomon (from which other examples can be built). These cases do not, however, capture the challenge of Kevin. A different kind of justification would be need to severe parental relationships with a moral monster.

Efter föredraget blir det pub med öl och vin och fortsatt diskussion på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Varmt välkomna!

Karta till Olof Wijksgatan 6
Heaters hemsida

På tisdag den 19 april har vi en ny föreläsning. Då kommer Morten Sager, lektor i vetenskapsteori vid GU. Plats är sal T302, Olof Wijksgatan 6 och tiden är 19.00.

I vardagliga samtal om tro och vetande både i kyrkan och i samhället finns det inte sällan en tydlig motsättning mellan vetenskap och religion. Många människor utgår från att de är uteslutande verksamheter. Den ena finner kunskap genom påtagliga och allmängiltiga metoder. Den andra spekulerar och bygger på människors personliga erfarenheter av ett högre osynligt väsen. Ägnar man sig åt det ena kan man inte också ägna sig åt det andra. Sedan åtminstone 1962 finns det vissa teoretiska invändningar mot en sådan definitiv åtskillnad mellan vetenskapens och religionens kunskapsformer. Då kom nämligen Thomas Kuhns The Structure of Scientific Revolutions som förändrade det vetenskapsteoretiska samtalet om kunskapsbildning och sanningssökande. Från ett krav på absolut visshet och ett fokus på entydiga metodkriterier kom vetenskapsteoretikers uppmärksamhet att i ökande utsträckning riktas mot de mångskiftande praktiker och den ovisshet som präglar vetenskapligt arbete. Vetenskapen visade sig i många fall vila på saker som forskares trosvisshet på obevisbara antaganden och nästan mystiska omvändelser, så kallade paradigmskiften. Vad betyder dessa vetenskapsteoretiska rön för samtalet om tro och vetande?

Efter föredraget blir det pub med öl och vin och fortsatt diskussion på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori. Varmt välkomna!

Karta till Olof Wijksgatan 6
Mortens hemsida

Förutom vårt samarbete med studengruppen planerar vi dessa föreläsningar:
Morten Sager från GU, 19 april
Heather Draper från Birmingham, 12 maj
Mihaela Miroiu från Bucharest, 24 maj

Mer information kommer.